Sömn och prat och plötsligt så händer det

Inatt var ett rekord för ellens del. Nio timmar sov hon utan att vakna. Sen åt hon lite och sov ett par timmar till. Jag hoppas, hoppas, hoppas att hon kan fortsätta så. Men realisten i mig säger att det var en engångsförteelse. 
 
De senaste dagarna har lillfia börjat jollra så dant. Och pratar och pratar och pratar. Vi vaknar på morgonen av att hon ligger i sin säng och pratar. Och det låter så sött. Hon har ännu inte (peppar, peppar) förstått hur högt hon kan göra ljud, så hon låter ganska ynklig. Men söt, som sagt. Och hon jobbar så hårt på att forma sin lilla, lilla mun för att ljuden ska låta olika. "Aooooooou" och "guuuuuo" låter hon. Jag har försökt fånga ljuden genom att filma henne, men hon blir tyst när jag börjar filma. Av någon anledning. 
 
Uttrycket "plötsligt så händer det" har fått en helt annan mening sen ellen kom. Det är verkligen så att "plötsligt så händer det" med barn. Plötsligt kan de saker de inte kunnat innan. Som att le. Eller skratta. Eller rulla runt. Plötsligt så bara händer det. Och det fick emil erfara igår. Han och ellen satt och gosade lite. Ellen hade precis ätit. Emil hade något slags pusskalas med henne. På munnen. Och då. Plötsligt så hände det. Hon kräktes honom rakt i munnen. Ha ha ha. 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0