Ångesten

Ångesten som kommer smygandes när man med ett härligt fotbad och lugn avslappnande musik avnjuter en drink en onsdagskväll eftersom man "varit duktig och gått så mycket" och sen inser att man inte gått en endaste meter på hela dagen.
 
För att bli kvitt den ovälkomna ångesten (är ångest någonsin välkommen?) ser jag det som att jag har två alternativ:
 
Alternativ ett - Jag häller bort det som är kvar av drinken och låtsas som att de där sipparna jag redan har suppat (?) inte spelar någon roll. (Fast då kommer ju ångesten för den bortspolade malibun istället).
 
Alternativ två - Jag skyndar mig och går ut på en lång promenad. Minst åtta kilometer. 
 
 
 Uppdatering

Det blev alternativ två, dock bara 7,54 kilometer. Men jag tar igen det i morgon tänkte jag. När jag har gått så långt som jag tänkt gå i morgon så går jag helt enkelt ett varv extra, motsvarande 460 meter. Det är inte svårare än så. Nu ska jag och emil äta chips med dipp, för fet gräddfil i kombination med chips är ju en gudomlig kombination både vad de gäller smak och hälsa. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0