En bra idé. Eller, hur det nu var?

Med jämna mellanrum får jag en bra idé. En briljant idé får jag. Det är alltid samma idé jag får.
 
Jag tänker att det vore så praktiskt med en burk som anpassar sin storlek efter behovet för stunden. Till exempel är burken stor när man går hemifrån och har fyllt den med mellanmål. Vartefter innehållet försvinner så krymper burken. Alla ni med barn som ska mutas i tid och otid med allt möjligt har nog, precis som jag, svurit över de otympliga burkarna som tar upp massa plats helt i onödan. Eftersom ungen ändå äter upp mutorna så snabbt. Det är en väldigt bra idé det här med krympbara burkar, tycker jag. Och den här idén får jag alltså ganska ofta, och varje gång den slår till så kan jag inte för mitt liv förstå varför jag förkastade idén sist jag fick den. Men så kommer jag på det. Som en blixt från klar himmel slår det mig. Det finns ju plastpåsar. Och samtidigt som den hårda sanningen slår mig så står jag där, besviken på min intelligens, och undrar återigen hur jag kunde vara så dum.
 
 
 
(Men jag har i alla fall gjort ett aktivt val av elbolag. (Säger vi))


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0