En månad senare

Det är en månad sedan vi lämnade Sverige, här kommer en status. 
 
Är: i hua hin efter en kort sväng i Vietnam. 
 
Bor: i ett modernt hus med tre sovrum, pool, jacuzzi och tre uteplatser. 
 
Barnen: trivs och säger ofta att de tycker om att vara här i Thailand. Leia håller på att lära sig prata, det är svenska, engelska och gester på thailändska. Ellen och zelda försöker lära sig engelska. 
 
Jag: läser mycket böcker. 
 
Emil: kämpar på med sitt. 
 
Mat: äter vi ute eller lagar själva. Det blir mycket nudlar, ris och kyckling. Färsk banan och ananas köpt från små tanter längs med gatan äter vi varenda dag. 
 
Saknar: förutom av vår familj envist stannar i Sverige så saknar Emil köttgryta och en cykel. Båda dessa saker står på inköpslistan. Jag kan inte komma på något. 
 
Just nu: Emil grejar med sitt, barnen  sover/vilar middag och jag ligger i en solstol efter att ha simmat en stund. Nu ska jag läsa innan barnen vaknar, då ska vi iväg en sväng. 
 
Livet: är ju fantastiskt! 
 
 

En promenad till seven-eleven

Jag drar igen skjutdörrarna och hinner precis vända mig om innan jag hör mellanbarnet med bestämd röst ”vinka”. Jag vänder mig om igen och vinkar till henne genom glaset. Hör hur hon skriker ”tre gånger” på andra sidan när jag går ner för trappan. Stoppar i fötterna i mina slitna flip-flops, en gång i tiden var de rosa med mönster av cirklar. Idag har de fått en gråaktig färg, cirklarna är sedan länge borta och sulan tycks ha delat sig. Egentligen borde jag limma ihop dem, eller köpa mig ett par nya. I morgon kanske.

Ett par steg över uppfarten och ut genom grinden. Mörkret har lagt sig över oss nu, det enda som lyser upp gatan är några stackars lysrör. Här och där lyser det från husens grindstolpar men just utanför oss är det lite extra mörkt. Lysrören ovanför är trasiga. Luftfuktigheten är hög och det är varmt ute. Kvavt. Sådär så att det känns som att en rejäl regnskur skulle behövas. Men jag vet bättre. Vet att en rejäl regnskur inte skulle göra någon skillnad, det kvava skulle fortsätta i alla fall. Jag börjar gå åt vänster. Går förbi husen på gatan, passerar både ”the sanctuary” och ”baan stuart” innan jag viker höger. I ögonvrån ser jag ödlor skynda över de svagt upplysta väggarna. Förbi huset med den stora trädgården och alla hönsen. Det är fortfarande blött på sina ställen sedan eftermiddagens regnskurar. För varje steg jag tar stänker grus och vatten upp på mina ben, upp på min kjol och min väska. Gråbruna fläckar lämnas kvar när vattnet snabbt dunstar bort.

Jag fortsätter längs vägen i det dunkla ljuset, förbarmar mig själv att jag tog just denna väg när jag hör det första skallet. En av de lösa hundarna har sett mig och meddelar ivrigt resten av gänget. Jag vet att det nu bara är några sekunder tills jag blir omringad av en flock lösa, skällande hundar. Jag håller ryggen rak och huvudet högt när jag svänger runt hörnet och får syn på resten av hundarna. Försöker hålla stegen lugna, men bestämda, när jag går längs med gatan. Hundar är inte mitt favoritdjur, speciellt inte när de är lösa. Eller många. Och definitivt inte i mörkret när jag är ensam. Stegen blir snabbare. De följer mig en bit men verkar sedan inse att jag inte är särskilt intressant.

Mopeder, bilar och tuk-tuks skyndar förbi på den trafikerade vägen längre fram, en högersväng till och sedan är jag framme.  

Att få ihop vardagen

Dagarna här i huset rullar på, vi försöker få lite rutiner i livet igen. Emil behöver få jobba ostört några timmar varje dag så vi försöker att ägna förmiddagarna åt det. Vi äter lunch gemensamt allihop och därefter är det sov/vilostund för barnen. Om solen tittar fram lägger jag mig en stund ute, annars läser jag en bok i sängen och emil jobbar på. Jag försöker att inte skapa mig massa måsten utan istället ta det lugnt när tillfälle ges.
 
Efter vilostund och mellis brukar Emil sluta för dagen (bortsett från någon eventuell stund på kvällen när barnen lagt sig) och vi hittar på något. Kanske går vi och handlar lite mat, köper en smoothie eller tar en promenad. 
Såhär kan det se ut när vi går iväg 

Hemma!

Nu har vi landat och börjar känna oss som hemma i det hus vi ska bo i de kommande sju veckorna. Vi har tre sovrum, stort vardagsrum/kök samt uteplats och pool. 
 
De senaste dagarna har vi varit förkylda så vi har inte gjort så mycket mer än hängt i huset och gått iväg för att köpa mat. 
 
I morse gick jag iväg för att köpa lite saker åt barnen så de har något att leka med, nu har de haft sakerna i exakt åtta minuter och jag är redan beredd att kasta allt. Hur är det ens möjligt att bråka om precis allting?!? 
 
Zelda står och skriker på Ellen 

Ap-berget

Efter lunch och eftermiddagsvila igår bestämde vi oss för att göra en liten utflykt. Till barnens stora glädje åkte vi till ap-berget för att titta på apor. Det fanns många små ap-bebisar son klamrade sig fast på sina mammor. Leia blev överlycklig av att se alla apor och skrek "Appa!" hela tiden, mycket gulligt. 
 
Apor
 
Det finns ett tempel också på ap-berget, jag har varit in där tidigare men vi besökte det inte idag (mest pga lite för många trappsteg att släpa upp alla barnen för). 
 
Många trappsteg 
 
Efter en stund gick vi ner för berget igen, för snåla för att betal 250 bath (ca 75 kronor) för att åka någon kilometer. Folk tittade lite underligt på oss när vi släntrade ner från berget, det är inte så vanligt att man går här i Thailand. Det är mer som i USA att man åker vart men än ska, men vi gillar att gå. 
 
Rätt som det var traskade vi rakt in på en fiskmarknad, men det är ju ungenting för oss. 
 
Vi traskade vidare och åt middag på en liten restaurang innan vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Jag lyckades ramla och skrapa upp sidan av en tå på vägen, och en stund senare ramlade zelda och skrapade upp sitt knä så det blev lite omplåstring innan läggdags. 

Ett dygn på resort

Internetuppkopplingen det senaste dygnet har varit ett stort skämt, men nu har vi återigen kontakt med omvärlden. 
 
Igår checkade vi ut från lägenheten vi hyrde några dagar nere vid stranden och åkte mot en resort ett parkilometer bort. Det var en stor resort och väldigt fint. Vi bodde i en ville med två sovrum, stort vardagsrum och köksvrå. På baksidan hade vi tillgång till pool och jacuzzi, på framsidan fanns en gräsplätt. Vi åt lunch från en av restaurangerna men den var ingen höjdare. Smaklöst och utan identitet. Frukosten i morse var något bättre, hela familjen åt omelett. Hur kommer det sig att omelett ofta är så gott att äta ute men aldrig blir lika gott när man gör själv? 
 
 Lek på baksidan 
 
 

Kokosglass!

Efter lunchen idag lyxade vi till det med glass! Vi hittade en glassbar med glass gjord på kokosmjölk och jag valde mjukglass - faktiskt riktigt gott. De stora barnen fick något som liknade slushie och minstingen sov så hon blev utan :) 
 
 

Att hyra hus för cash

Vi sov på saken och i morse meddelade vi mäklaren att vi vill hyra huset. Vi kan inte flytta in förrän i övermorgon vilket betyder att vi behöver hitta ett hotell att sova en natt på (vi har bara en natt kvar i lägenheten vi hyr nu). Vi ska boka det senare i eftermiddag. 
 
Just nu sitter vi på samma restaurang som igår och väntar på lunch. Efter det ska vi gå och betala hyran, vilket vi måste göra med kontanter. Att hyra ett hus i två månader och betala för det kontant skapar lite problem. Framförallt för att det inte går att ta ut mer än ca 10-15 000 bath i automaterna, så vi behöver hitta flera automater. Sen är det ju inte jättekul att springa runt med många tiotusentals bath i väskan heller. 
 
I väntan på mat
 
Efter frukosten i morse tog jag med tjejerna ner till havet för ett förmiddagsdopp, skönt! 
 
På väg hit till gallerian snubblade zelda och skrapade sig på knät. 
 

En elak geting

När vi var och tittade på ett hus idag skrek Ellen helt plötsligt till ordentligt. Alltså riktigt, riktigt högt. Hon blev stucken av en geting vilket så klart gjorde ont. Egentligen borde vi kanske haft något kallt på för att bedöva lite, men när det är 35 grader varmt är det inte riktigt så att man springer runt med is i väskan direkt. Men Ellen är inte någon som krånglar till saker i onödan och nöjde sig med att få sticket tvättat och bli omplåstrad. "Tur att du alltid är redo mamma" sa hon när jag plockade fram sårtvätt och plåster från plånboken. 
 
En bild på getingboet
 
Ellen vill dock att vi skickar getingboet in i ett myrbo innan vi eventuellt flyttar in i huset. Det är nog det värsta straffet hon kan tänka sig, att bli kastad in i ett myrbo, så mycket som hon avskyr myror. 

Lunch på blu port

På väg mot "mäklaren" besökte vi en  galleria som heter blu port. Det är en ganska stor galleria med mycket butiker och restauranger, men vi hann inte utforska så mycket. Vi stannade till för att äta lunch vilket var relativt dyrt ( 800 bath, dvs knappt 200 kronor) men gott! Jag åt pad thai med kyckling, Emil åt currysoppa och barnen smaskade på grillspett med jordnötssås. 
 
 
Vi hann med ett snabbt besök på en stor livsmedelsbutik (typ Ica maxi) också. Priserna där var väldigt varierande, till exempel var blöjor billigare där än på 7/11 medans äggen däremot var dyrare. Men de hade ett stort urval av det mesta så det känns bra att vi kommer ha gångavstånd dit även om vi helst vill köpa frukt och grönt på en lokal marknad/längs med gatan. 

Letande efter boende

Idag har vi varit och tittat på lite olika boenden här i hua hin. Vi har kikat på radhus, lägenhet och villa och nu står valet mellan lägenhet och villa. Båda har sina fördelar och nackdelar så ikväll ska jag och emil fundera på vad som har flest fördelar. Allt vi kikat på ligger i samma område (soi 94) med närhet till både lokala restauranger, färsk frukt samt gångavstånd till en stor galleria som heter blu port. Det är ca 1.5 km till havet men man måste då över en stor väg.
 
Både Emil och Ellen röstar på huset, så givetvis röstar zelda på lägenheten. Det är fascinerande hur en treåring kan vara så "tvärtom" som hon är. Säger vi ner, säger hon upp. Säger vi höger, säger hon vänster. Säger vi bada, säger hon duscha.
 
 

...och så var vi framme!

Efter en natt i en stenhård säng serverades frukost på thailändskt vis - rissoppa. Ellen åt bara riset och zelda bara buljongen. Leia lyckades på något vänster komma över min smörgås så den åt hon. 
 
Vi gick en promenad under tiden  i väntade på att en taxi skulle komma, 15 minuter fick vi veta att det skulle ta. Ungefär 1.5 timme senare kom äntligen taxin och vi kunde åka till hua hin, en resa på lite drygt 1.5 timme. 
 
I hua hin hade vi hyrt en lägenhet nära stranden, två sovrum och kombinerat vardagsrum/kök samt balkong. Vi bor fortfarande i den lägenheten med letar nu efter ett hus att hyra i ca två månader, eller till slutet av augusti i alla fall. Vi vill ha ett hus med närhet till allt, men framförallt vill vi ha en liten trädgård till barnen och gångavstånd för att köpa matvaror/frukt. Om det dessutom är nära stranden gör ju inte det någonting så att säga. 
 
Bild tagen från balkongen mer mot stranden

Från Bangkok till ingenstans

När vi kommit tillbaka till Bangkok satte vi oss i en taxi och åkte mot hua hin. Ungefär halvvägs framme hade vi bokat en natt i en stugby. Denna stugby låg verkligen mitt ute i ingenstans och ingen kunde mer än några enstaka ord engelska. Det fanns inga restauranger eller taxi-bilar i närheten, och där stod vi klockan 18 med tre hungriga barn. Men i Thailand är det inget som helst problem! Med knapphändig engelska och med hjälp av Google translate erbjöd sig en som jobbade i stugbyn att ordna middag till oss. Emil kan några få ord på thai och lyckades förmedla att vi ville ha kyckling och ris. En timme senare satt hela familjen på golvet och åt middag. Gissa om vi dricksade den här tjejen bra? 
 
Middag serverad 
 
Under tiden vi väntade på maten åt barnen "godis" som jag hade med hemifrån.
 
Och jag tog en promenad 

Hoi an, Vietnam

Efter några dagar i Bangkok var det dags för oss att packa ihop och åka vidare. Den här gången blev det till hoi an i Vietnam där vi hyrt ett hus i två veckor. 
 
När vi kom fram visade det sig att huset inte alls motsvarade våra förväntningar av olika anledningar. Det gjorde att vi checkade ut därifrån efter bara en natt och åkte till en jättemysigt litet hotell istället (som serverade väldigt goda bananpannkakor till frukost). Tyvärr kunde vi inte bo i samma rum hela familjen, trots att det skulle gå när vi bokade, så vi blev bara där en natt. 
Bild tagen från lilla verandan utan för våra rum
 
Istället bokade vi ytterligare ett nytt boende, ett litet hus precis vid stranden och alla restauranger. När vi, efter mycket om och men, kom dit så låg det inte alls nära varken strand eller restauranger. PUST. Här någonstans började vi ledsna på detta land, som dessutom inte kunde servera varken varm eller god mat. Eller ens det vi beställde för den delen. Till slut lyckades vi i alla fall då tag på ett hus som låg nära stranden och restauranger men vi stannade bara där i två nätter då det var över vår budget prismässigt. 
 
Med tanke på ovanstående så var vi inte så sugna på att ge Vietnam några fler chanser och därför bokade vi flyg tillbaka till Bangkok igen. 
 
Bad på en jättefin och långgrund strand. Perfekt att vara på med småttingarna
 
Summering av Vietnam
+ långgrund och fin strand 
+ behaglig väder 
+ varmt vatten 
+ billigt 
 
- kall och smaklös mat (det godaste vi åt var på Burger King på flygplatsen) 
- ingen verkade kunna engelska, alls
- otrevliga/tjatiga/stirrade mycket 
 

En dag i en djurpark

Vi åkte till ett zoo en av dagarna i Bangkok. Hela familjen tyckte att det var roligt, inte minst Leia som är en riktig djur-älskare! Varje gång hon ser ett djur gör hon gulliga ljud för att hon tycker så mycket om alla  djur. Om hon bara fick hade hon nog gosat med varenda djur hon såg. 
 
Zelda tittade på tigrar med skräckblandad förtjusning, hon är nämligen  livrädd för dem. Hon tror att tigrar kan komma in i hennes rum när hon sover och vi får ofta smörja in henne med "anti-tiger-medel" innan hon ska sova. 
 
Emil var mest fashinerad av varaner som gick omkring fritt i området. Jag tyckte det var kul att se zebror och giraffer, de är bra stora girafferna. 
 
Andra djur vi såg var elefanter, apor, ormar, spindlar, sköldpaddor, flamingos, strutsar, getter osv. 
 
Maten var okej och väldigt billig till skillnad mot de överpriser en alltid får betala på svenska djurparker. Inträdet var inte heller så dyrt och två av tre barn gick in gratis. 
 
 
 

Fyra nätter i Bangkok

Väl framme i Bangkok fick vi bara med oss en av tre väskor från flygplatsen. De andra två (min väska och vagnen) hade inte hunnit lastas ombord eftersom det bara var en timme mellan planen (vi flög via Helsingfors). Som plåster på såren fick vi 135 euro från finnair, och väskorna kom ett dygn senare levererade till vår lägenhet. 
 
Vi hyrde en lägenhet med närhet till det mesta vi behövde; färsk frukt och ägg, restauranger, minimart och lite lyx för den här mamman - jag gjorde ögonfransförlängning. Under tiden lyckades både ellen och zelda få gratis manikyr, ett återkommande tema för dessa tjejer. Inte manikyren men att få saker utan anledning av främmande människor. 
 
I övrigt gjorde vi inte så mycket i Bangkok. Ett besök på en djurpark blev det en dag, en annan dag åt vi lunch på paragon som är en stor galleria med allt från McDonalds till Cartier och Chanel. 
Bild från paragon
 
 En våning under markplan finns en "vattenvärld" som vi besökt tidigare. De har förutom fiskar även hajar och pingviner. Hajarna simmar omkring över en i en tunnel vilket är ganska häftigt. Det kan vara värt ett besök men jag upplevde ljudnivån som väldigt hög när vi var där (tillsammans med ett gäng skolklasser). 

Vi sålde vårt hus och köpte en biljett till Bangkok

I mars i år, efter en månadslång resa till Thailand, bestämde vi oss för att sälja vårat hus och bege oss till varmare breddgrader. 
 
I maj hade vi rensat färdigt så pass att vi kunde lägga ut parhuset till försäljning, och i slutet av juni lämnade vi över nycklarna till den nya ägaren. 
 
Vi hade flygbiljetter bokade till Bangkok den sista juni och dagarna fram tills dess bodde vi hemma hos min mamma. 
 
Hela familjen på väg mot Arlanda och Bangkok. 

Fredag 8 april

Vad säger ni om att damma av den här gamla bloggen och skaka lite liv i den igen?
 

Rymdellen är redo för vintern! Bortsett från att hon inte har några andra skor än sandaler.

 
 

Vänligen respektera mina barn

Ibland får jag känslan av att vår omgivning ser på våra barn som små dockor. Dockor som vi mer än gärna lånar ut, och som alltid står redo till deras förfogande. Dockor som de kan göra som de vill med. Dockor som de kan krama, pussa, busa och leka med - allt efter deras egna villkor. Dockor utan varken personlighet eller egen vilja. Dockor som inte förtjänar, eller åtminstonde inte får, någon respekt.
 
Det gör mig förbannad.
 
Mina barn är inga dockor. Mina barn förtjänar respekt på samma sätt som du och jag även om de inte kan ge uttryck för sina känslor på samma sätt. Varje gång någon tar sig friheten att göra någonting mot eller med mina barn får jag lust att fråga dem om de vill bli behandlade likadant. "Skulle du vilja att jag stoppar in mina fingrar i din mun?", sannolikt skulle jag få ett nekande svar. Jag förstår inte varifrån det här tänket kommer, tänket om att barn inte ska behandlas på ett värdigt sätt. Varför skulle jag vilja att du kommer med din mun och pussar mina barn på munnen? Dina basilusker får du gärna hålla för dig själv, eller på sin höjd sprida dem på mina barns kinder. Men inte deras munnar. Det är knappt så att jag och Emil pussar dem på munnen av den enkla anledningen att det inte känns helt rätt för oss att tvinga på dem det. Om de däremot aktivt pussar oss på munnen pussar vi självklart tillbaka - då har de ju visat att de vill. Och så tänker vi överlag. "Vill mitt barn det här?" tycker jag är en fråga som ska prägla alla våra handlingar. Jag frågar alltid ellen om jag får titta i hennes blöja innan jag gör det. Hon har visat att hon har en stor integritet och jag vill inte inkräkta på henne. Jag vill inte att mina barn ska lära sig att vara andra till lags. Jag vill att de ska lära sig respektera sig själva och andra, och det tror jag de bäst lär sig genom att själva bli respekterade.
 
Låt mina barn få vara de individer de är utan att tvinga er själva på dem.
 
RSS 2.0